Lite sliskig poesi
Sitter på jobbet nu, och tänker alls inte skriva någon dikt eller så, om ni trodde det, utan bara helt sonika klistra in en befintlig skapelse som jag vill dela med mig av. En av mina favoritdikter. Ni har säkert hört/sett den, den är riktigt känd. Drygt att stiga upp idag... men så blir det när man lägger sig mitt i natten och ställer klockan på halv sex. Ska vara glad så länge jag kommer upp över huvudtaget. Ska sluta svamla nu. Här kommer iaf dikten. Och nej, den är allt annat än sliskig.
My mistress' eyes are nothing like the sun;
Coral is far more red than her lips' red;
If snow be white, why then her breasts are dun;
If hairs be wires, black wires grow on her head.
I have seen roses damask'd, red and white,
But no such roses see I in her cheeks;
And in some perfumes is there more delight
Than in the breath that from my mistress reeks.
I love to hear her speak, yet well I know
That music hath a far more pleasing sound;
I grant I never saw a goddess go;
My mistress, when she walks, treads on the ground:
And yet, by heaven, I think my love as rare
As any she belied with false compare.
Shakespeare
Nej det var dej jag pratade om i inlägget varav rubriken ;)
Hehe! Du valde alltså den minst eleganta du :D Den man mest förknippar med sex :D Haha! Jag gillar den första bäst. :)
